Vart tog detta året vägen egentligen? Det har gått så fort. Mycket har hänt, både roliga och mindre roliga saker. Det som varit mindre roligt är såklart att jag blev sjuk i somras och att det hänger i fortfarande och jag får äta mediciner som gör mig svullen snarare än smärtfri. Men jag börjar se att det ljusnar faktiskt. Jag hoppas och tror att jag kommer bli frisk 2014. Nog om tråkigheter. Det är ju helt galet att det är 2014 om ett dygn! Undrar vad som kommer ske det året. Får helt enkelt vänta och se.

☆☆☆

Morgondagen blir lugn, vi brukar faktiskt ta det lugnt på nyårsafton, drt blir liksom automatiskt så när man är hundägare. Rocky är däremot inte alls rädd för raketer och smällare så vi behöver intr oroa oss. Men vill heller inte lämna bort honom en sådan dag, der känns inte schyst. X antal år i rad har min systerson Felix firat med oss, hur det blir i år vet vi inte, vi får se i morgon helt enkelt. Men god mat ska vi äta i vanlig ordning.
☆☆☆

Satt nere och virkade lite förut och kikade på film, men så vaknade Siri och grät så gick upp och lyfte över henne till vår säng, hon somnade om såfort hon var i mina armar…men jag bestämde mig för att ligga kvar jag med. Ligger och tittar på henne, hon är perfekt och hennes ljusa hår ligger i små lockar över axlarna. Tänk att hon är min dotter, tänk vilken fin liten tjej vi fått. Vi är otroligt lyckligt lottade och det är helt fantastiskt att det blev just Siri. Känslorna man känner för sitt barn går inte att beskriva med ord, men dem känns och dem syns med all säkerhet i mina ögon.

Vår lilla älskade Guldlock! Hjärtat svämmar över!

Har funderat på hur vårt liv förändrades sedan vi fick Siri. Vi som personer har inte förändrats alls tror jag. Vi är oss själva lika mycket nu som innan. Däremot har vi blivit starkare då vi gått igenom en helt ny period  i livet som ju graviditeten var och förlossningen likaså. Tiden efter, alltså den första tiden som småbarnfamilj var för oss en tid av ren och skär lycka, vi älskade det och vi kände oss så trygga i våra nya roller som mamma&pappa. Var inte direkt oroliga innan heller, men man vet ju faktiskt inte vad man har att vänta sig. Och självklart hade vi tyckt det varit fruktansvärt jobbigt om Siri haft kolik eller varit på något annat sätt än den mysbebis hon var.
Jag älskade att bli mamma, det var något jag längtat efter länge, men på något vis var det ändå vid det rätta tillfället som jag blev det.

Graviditeten
Tre månader tog det innan vi fick det där magiska plusset. Under dem tre månaderna hann jag tänka många tankar. Och jag vet att det inte är en självklarhet att man direkt blir gravid. Men så kom då äntligen plusset, kände mig överlycklig, skakig, nervös..ja alla känslor man kan ha sprudlade i kroppen, detsamma kände Fredrik. På något vis var det fortfarande lite overkligt. Ska vi äntligen bli mamma&pappa, Vi ska få barn!
☆☆☆
Veckorna som följde var spännande, känslorna fotsatte att bubbla och jag hade ett fånigt leende på läpparna mest hela tiden…tills V 6!! Då började den värsta delen av graviditeten..jag kräktes, spydde och mådde vedervärdigt illa dygnets alla timmar. Första veckan gick ändå bra, andra veckan började jag känna mig smått värdelös. Fick inte behålla någon mat ingen vätska heller i princip och 10-15kräkningar var en bra dag, ja ni hör ju. Fredrik försökte på alla sätt och vis att få i mig mat, köpte varenda liten sak han trodde jag skulle gilla men inget fungerade. Han kände sig fruktansvärt maktlös och lätt uppgiven över att se mig må så dåligt. Sen på något vis började jag se en liten ljusning, såpass att jag klarade av jobbet. Fick ställa klockan tidigare för att ”hinna” med de obligatoriska kräkningarna innan jag kunde ta mig till stationen. Ja nu kan jag skratta åt det men just då var det fasiken inte så roligt. Att sitta på bussen och räkna ned minuterna tills jag kunde springa in på en toalett för att spy var ganska jobbiga just då vill jag lova. Har nu i efterhand förstått att jag hade en jobbig graviditet, snarare än normal. Men man vet ju som sagt inte alls vad man kunde vänta sig. Kräkningarna höll i sig mer eller mindre till v 26!
☆☆☆
I mitten av graviditeten fick jag foglossning, men det var uthärdligt! Och när jag kände sparkar och rörelser så var allt värt det. Ett lyckorus varenda gång. Rörelserna var inget som gjorde ont.
☆☆☆
Jag kände mig fin under graviditeten, jag älskade min stora mage! Nu när jag tittar tillbaka på de få foton jag faktiskt har av magen blir jag lite ledsen över att inte tagit fler. Men det är lätt att vara efterklok.
☆☆☆
Slutet av graviditeten var underbar på så vis att jag mådde bra och tiden gick fort. Jag var ledig i två månader…för första gången i mitt liv. Och det tog ett tag innan jag njöt av det men att vara ledig i maj&juni har sina fördelar och solstolen var underbar…även om jag satt mest i skuggan.  Jag hade mina ”attgöralistor” som höll mig lugn..jag är planeringsfreak ut i fingerspetsarna. Jag älskar att planera och strukturera allt!!

BF 25/6-2012
Jag var mer stressad över att förlossningen skulle sätta igång innan just BF, så när den dagen kom var jag mest lättad. Så den dagen for vi till Jönköping för shopping. Fick några lätta förvärkar där inne på Ikea dock.
Bf dagen kom och gick, dagen efter dvs 26, vaknade jag utvilad för första gången på flera månader. Jag hade så extremt mycket energi så jag drog igång storstädning av övervåningen..varenda liten list fick sig en omgång..så härligt med all energi. På kvällen var jag helt slut..och då började värkarna. Grattis:) haha men trodde ändå inte det var på gång.
Men vi åkte i alla fall in och då var latensfasen över och vi blev inskrivna runt 12 tiden på kvällen.

27/6-2012
Förlossning! Ja den var smärtsam, jag hade värkar i x antal timmar och krystvärkar i över 2 av dem. Fredrik var min klippa! Han tog hand om mig och tvingade i mig juice, vatten och saft.Jag trodde nog vid mer än ett tillfälle att jag skulle dö! Men ut kom hon…hon?!! Jag som trott att det var en pojk. Men nu när jag kollar tillbaka i mina anteckningar så ändrade jag mig ett tag och trodde då det var en tjej.  Hur som haver så var hon underbar. Lyckotårarna sprutade och vi kunde knappt tro att hon var vår. Timmarna efter förlossningen kändes som minuter. Tiden flög iväg. Och tiden på BB var mysig men vi längtade hem till vårt hem. Så efter lite mindre än ett dygn satte vi oss i bilen och åkte hem. Smulan var så liten i det stooora babyskyddet. Vår dyrbaraste lilla smula!

Första tiden hemma
När vi kom hem åkte Fredrik och hämtade hem Rocky som fick nosa och mysa med Siri. Sen var det precis som om det alltid hade varit vi 4. Vi fick många besök i början, och det var precis så vi ville ha det. Vi ville att alla skulle få träffa vår älskling. Dessutom mådde vi oförskämt bra. Ja förutom min kropp då som var öm och mörbultad och ja ni som fött barn vet ju hur det är efter, besparar er andra alla detaljer. Siri var nöjd och gillade att vara nära. Hon ammade mycket och var underbar mest hela tiden. Och hon sov mellan amningarna även på nätterna vilket var ett stort och ganska oväntat pluss i kanten.

Första året
Att få vara hemmamamma till Siri har varit underbart mest hela tiden. Många kanske tror jag förfinar sanningen, men ärligt talat så gör jag inte det. Jag kan räkna de jobbiga dagarna på en hand! Så vad har jag att klaga på? Siri och jag passade på att mysa så mycket vi bara kunde, och hon sov som alra bäst på mitt bröst och hals. Så jag passade också på att vila lite då. Varför inte liksom, så himla skönt med middagsnap. Siri var en nöjd bebis och blev ett nöjt barn. Första året gick galet fort och så mycket utveckling hon gick igenom vårt lilla mirakel. Fick tänder, lärde sig att greppa, äta mat, sitta, rulla runt, ta sig bakåt & framåt, lärde sig stå och sedan gå och prata. Helt magiskt vad vi har fått vara med om det första året. Jag och Fredrik har fortsatt precis som innan vi blev föräldra. Vi är ett grymt team och vårt förhållande är lika kärleksfullt och starkt nu som det var innan, skillnaden är att vi nu även öser kärlek över vår lilla dotter också.
Vi har inte heller haft barnvakt särskilt ofta, det är inget val vi gjort medvetet, eller så kanske det indirekt är det. Hur som helst har vi inte haft behovet av att lämna bort Siri. Hon har fått hänga med på det mesta och jag tror bara det är bra. Vi känner oss trygga när vi har med Siri och att hela tiden ha barnvakt är inget som passar oss. Hon har sovit borta en natt då vi var på bröllop i örebro och passade på att bo över på hotell. Sen har det vart någon enstaka gång när vi åkt iväg snabbt för att hämta exempelvis sängen. Jag tror att det där med ”egentid” är överskattat, för mig är det i alla fall det. Jag spenderar mer än gärna mina lediga timmar med Siri och Fredrik känner likadant.

Framtiden
Nu är Siri 1,5 år redan, och det sista halvåret har också gått rasande fort. Jag var lite nervös över att jag då vardagen med jobb, dagis och annat drog igång skulle bli en av de där stressade halvt om halvt nedbrutna mammorna som hela tiden stressar och skriker på sina barn. Men vet ni så blev det inte, kanske blir det så när Siri kommer in i trottsåldern, eller så blir det aldrig så. Jag hpppas på det sistnämnda. Just nu fungerar det kanon. Skönt när man är två som kan hämta och lämna m.m det är guld värt att vara två föräldrar.

Så har vi förändrats sedan vi fick barn, kanske?!, jag kan inte sätta fingret på hur vi förändrats. Kanske har vi sänkt tempot till en behagligare nivå. Men annars är vi precis samma människor som vi var innan. Prioriteringarna har ändrats.
Hur har ni andra ändrats sedan ni blev fler i familjen?

Jisses vad trött jag är! Är lite låst och varken kan eller får överbelasta foten med promenader men jag längtar. Behöver frisk luft och ljus. Hjälp vad det blir mörkt snabbt nu på eftermiddagarna. Går som en sombie här hemma eftersom jag är beroende av ljus för att vara pigg. Hur som helst är ju våren snart här..bara några ynka månader dit…den bästa tiden på året.

Idag har vi haft en lugn dag, Fredrik gjorde knäck som blev lite för rinnig om jag säger så. Men har man inte tålamod att vänta till ”kulprovet” är godkänt får man skylla sig själv. Just nu ligger jag i sängen, Siri håller ett fast grepp om mig så blir kvar här. Lika bra annars hade jag garanterat somnat i soffan

                 ;

Fredrik jobbar men kommer hem om någon timma. Då ska vi käka mat…är hungriga här hemma!
Sen ska jag dra igång och förasöka slutföra en ordentlig storstädning här hemma. Vill liksom sanera och rensa bort allt när man varit sjuk och inte orkat städa som man brukar. Man tar igen det nu när man är pigg istället.

Så idag blir det en hemmadag helt enkelt. Igår vågade vi oss ut och kikade in på Lidéns en sväng, efter stängning följde vi med hem till Anders&Linda en stund och då fick Siri ännumer julklappar, nu var det klappar från kusinerna Stella, Jack och Elliot. Hon fick så myckey fint. Visar bilder en annan dag. Men det ska bli så roligt att få upp allt på Siris rum. Som ni vet älskar jag att fixa och ändra om i hennes rum. Och nu har jag ju en skälig anledning;) för en gångs skull.

Ne nu får vi nog äta ett mellanmål så vi klarar att vänta på lunchen sen.

Ha en bra dag allihopa.

Just nu ligger jag i soffan och spanar bort mot andra hörnet där Fredrik ligger och har en snarkandes Siri på bröstet. Hon ville nämligen inte alls sova uppe själv efter att ha ramlat ur sängen förut. Jag kommer på mig själv flera gånger om dagen hur lycklig jag är över dessa två. Tänk vad många fina dagar vi haft tillsammans och kommer att ha. En del minns man såklart utan och innan, den 25/12-2005 är en dag jag minns extra mycket.

Den 25/12 -2013 firade jag och Fredrik 8 årig förlovningsdag. Minns den där juldagen 2005 vi hade hämtat ringarna någon vecka innan och provat dem mer än en gång. Pirrig känsla och vi var lyckliga över att snart få vara förlovade..det var liksom precis perfekt vi hade ju varit ihop i 5 år, så det kändes så rätt att äntligen få bära lika ringar. Vi tog på oss ringarna i mitt flickrum. Och sedan gick vi ned och väntade på att någon skulle se…men det dröjde lääänge. Sen plötsligt utbrister min fina systeryster med ett leénde ” oj vad det blänker här!?! ” mamma tittar runt och börjar titta på luckorna i köket..men sen fattade alla på samma gång och blev så glada för vår skull.  Härlig känsla! Sedan åkte vi ned till Fredriks familj där märkte Fredriks mamma det ganska fort och då hon kramade om oss, kom hans syster Camilla in i rummet och ser ringarna och utbrister ” VAD HAR NI GJORT!! ” haha ja det var ju också en reaktion som vi kanske skrattar mer åt nu än då;) sedan var det förfest inför den årliga juldagsfesten på 4an huset och då tog det inte alls lång tid innan Fredriks killkompisar såg det. Och dem gratulerade var uppriktigt glada och tyckte det var häftigt. Haha

När vi sedan kom till 4an huset möttes vi av massa grattis och kramar från höger och vänster, undrade hur dem alla kunde veta, men Camilla hade visst pratat lite om det på hennes förfest. Hihi.

Minns förlovningsdagen med värme och känner mig lycklig i hjärtat när jag tänker tillbaka på den. Tänk att det redan är 8 år sedan. Galet!

Jag Älskar mitt liv, att leva tillsammans med sin själsfrände är ren och skär lycka! Det är något jag önskar att alla får uppleva.

Lycka är att vakna bredvid er varje dag!

Jag mår bättre men inte bra, vilket ju inte är så konstigt eftersom det är först nu jag kunnat äta fast föda. Kalkonmiddag bjöds det på idag här hemma. Tackar mina fina svärföräldrar för det, det smakade väldigt gott!

Nu är julen förbi och det känns som om vi blivit bestulna på den mysigaste tiden på hela året. Men är ändå tacksam för att Vi allihopa mådde bra på julafton så vi kunde fira lite här hemma. I morgon är det den där tiden mellan jul och nyår lite vardag mellan allt firande och det känns faktiskt skönt.

Hoppas ni alla haft en härlig jul.
Kram från mig.

…och fick magsjuka jag med. Vi mådde allihopa förvånansvärt bra igår. Och trodde därför att jag klarat mig från att bli sjuk…tji fick jag…så vid 3 tiden inatt började det. Toaletten med en hink..lovely! Har idag tom. Ont i pannan efter att mer än en gång somnat på hink-kanten. Hela natten var ett maraton fram och tillbaka till toaletten. Och morgonen likaså. Men nu är jag mest bara matt. Inte så konstigt då jag är helt tom i magen och kroppen. För några timmar sedan fick jag behålla två munnar vatten och sedan lyxade jag till det med en piggelin. Och vet ni, den smakade ljuvligt, kallt och gott. Fick även behålla den så tror det värsta är över nu. Så i morgon är jag nog på benen igen. Fredrik var borta hos sina föräldrar förut så dem fick träffa Siri och byta julklappar. Och ta lite kort. Mer än så vågade vi inte chansa så vi inte smittar ned alla. Så nu har vi haft lite paketöppning i sängen och nu är Fredrik Siri & Rocky på nerevåningen och leker med allt duplo Siri fått. Foton kommer någon annan dag.

Det är så jobbigy när Siri vill krypa intill och pussas men jag får säga nej för att inte utmana ödet att hon blir sjuk igen. Hon blir besviken syns. Men har nu kommit på att slängpussar går bra. Och när jag sägar ”Älskar dig Siri” svarar hon ” älschkar dej” sötfia.. Go jol säger hon flitigt  med sen igår. Hur sjuk man än känner sig så lyckas min familj alltid locka fram ett leénde hos mig, utan större ansträngningar. Dem är bäst och Vi är bäst tillsammans!

God Jul önskar jag er alla från sjuksängen. Kram

Foto från igår, nu har hon fått ännumer roligt duplo att leka med. Hon älskar det!

Vi har haft en jättemysig dag här hemma. Första julaftonen på 28 år som jag firar utan min stora familj, vilket såklart är tråkigt, men det har gått bra ändå. Fredrik jobbade i vanlig ordning 8.30-12, och kom hem vid 13 tiden. Så jag och Siri strosade runt i pyjamas och myste framför tvn. Läste böcker och bara var. Siri fick öppna paket som låg i strumpan och ge Rocky ett paket med godsaker. Sen dök tomten upp, Siri var inte alls rädd utan mest som hon brukar..känna av läget först. Sen när paketen kom fram, ja då var tomten mycket populär. Och när hon såg att tomten var Morfar ja då var det ju ännu roligare. Hon fick paket med en docka i och blev överlycklig ”titta docka….öppna” så kom hon till mig så jag kundr packa upp dockan. I det andra paketet fick hon duplo och det började hon leka med direkt.

Tack söta pappa/morfar för att du vågade dig in i sjukstugan, eller ja vi är ju friska idag men Siri var ju sjuk igår.

Vid 13 tiden kom Fredrik hem och han började med maten strax därefter. Medans jag gjorde mig iordning. Såklart man ska vara finklädd även om man firar jul hemma. Efter lunchen så tog vi oss alla en sovlur, hur skönt som helst. Sen fick Siri på sig sin klänning och vi hade lite paketutdelning.

Så vi har faktiskt haft en riktigt mysig dag även om den inte blev som planerat. I morgon är vi dock friskaförklarade (48 timmar + ) och ska fira jul med familjen Lidén.

Hoppas ni haft en mysig Julafton.

Planen igår var att jag & Siri skulle fram och köpa en julklapp till Fredrik samt inhandla ingredienser till julgodis som vi skulle fixa till julfirandet i Göteborg.

Planen idag var att vi så fort Fredrik kommit hem efter jobbet skulle hoppa in i bilen och jag skulle övningsköra till Göteborg för att fira jul hos min älskade syster och hennes familj.

Verkligheten frångick planen något, igår startade vi dagen med en Sirispya i sängen och på min arm, sen fortsatte den i kräkandes tecken. Hon spydde upp all mat. Och dagen gick åt till klädbyten, tvättning och sanering. Lilla älskade smulan. Tyckte så synd om henne då hon blev lite ledsen av allt kräkande. Hon sov som tur var två gånger, men även om jag var helt slut kunde jag inte somna, vågade inte ifall hon skulle kräkas igen. Så när Fredrik kom hem passade jag på att duscha och han badade Siri. Sen fick han åka och handla lite julmat m.m vi hade liksom inte handlat hem så mycket då vi i dagarna två inte skulle äta så mycket hemma. Men det blev ändring på det.

Jag är så sjuuukt besviken och ledsen över att vi inte kan åka till Göteborg och fira jul med min familj. Jag hade sett fram emot det så sjukt länge. Fredrik likaså. Men vi kan ju inte åka och vara halvdåliga och sedan smitta ned alla med magsjuka. Inget att göra åt.

Hon är ju bara gudomligt söt ändå vår älskling. Hoppas hon mår bättre när hon vaknar idag.

Hoppas ni får en riktigt god jul allihopa. Kram Angelica

Jag har nu bestämt mig för att värken i kroppen och foten som är kass inte ska få förstöra julen. Har också bestämt mig för att jag måste sluta ha ångest över att jag inte är på jobbet just nu. Jag kan ju ändå inte jobba så får helt enkelt se den här sjulskrivningen som en investering i min kropp. Ett måste för att jag ska må bättre. Nog om det.

Idag kom två av mina syskonbarn hit, enligt en flerårig tradition brukar dem klä vår gran. I år var det dock endast Cornelia som vill klä den, och det fick hon. Den blev så fin.

I år fick det bli silverkulor och såklart alla de olika pynten i form av en nalle, hund m.m såklart hänger också den söta tomten i som Felix gjorde när han var pytteliten. Varje år brukar vi köpa ett nytt pynt, en ny kula eller liknande. I år blev det en uggla eftersom Siri älskar att härma just ugglan.

Vi hann med en hel del idag, klä granen, käka lunch, jag och Siri tog en tupplur, fika på pannkakor, måla Cornelias naglar efter hennes önskemål, spela xbox m m det var jättemysigt att ha dem här.

Och om vi återgår till julgranen kan jag meddela att Siri näst intill dyrkar den. Hon pekar på varje liten grej och säger ”åh titta fiiiin” hela tiden. Dessutom tror jag att hon tyckte det var både lite konstigt och busigt att ha ett träd inomhus. Vi får helt enkelt se hur länge kulorna får hänga kvar.

Nu ska vi sova för i morgon ska jag vässa kryckorna och ge mig ut i julshoppingsrushen med Fredrik och Siri.