Månad: maj 2017

Biblioteket

Dagen startade med städ och fortsatte ungefär så hela dagen. Med ett avbrott för en tur till Biblioteket för mig och Siri. Där träffade vi en annan mamma med sina två barn som vi(mest jag…Siri lite mindre) pratade med. Så trevlig! Alltid roligt att träffa nya folk. 

En hel hög med böcker fick följa med hem även denna gång så nu har vi å läsa! 

Snart dags för kvällsmat här hemma. Fredrik är risig i både hals och rygg så han har varit hemma igår, ledig idag och kommer vara hemma imorgon….vad lätt allt är när man är två hemma! Så nu längtar vi till semestern. 

Siris rum är lite renare(läs MYCKET!) bara mattan som ska på. 

trevlig kväll❤️

My little pony Hår

Gissa vad som damp ned i vår brevlåda idag. Hårkritor!

Självklart testade vi dem direkt. 

Misstänker att det är en klar fördel om man är blond. Starka fina färger.små dosor med Rosa, Lila, Grön & Blå. 
Och hur blev det färdiga resultatet?

Just precis så som Siri ville ha det såklart. My little pony hår!! Vem älskar inte det? 

Siri❤️

När jag hade hämtat Siri efter dagis och vi satt i bilen på väg fram till stan sa hon:

”Mamma , jag har tänkt på en sak”

”Vadå Siri ?”

”Jo du vet…du har ju ont i kroppen….ja lite varstans faktiskt och pappa har ju ont i sin rygg!”

”Ja…jo det stämmer väll”

”Jag vet varför det är så, varför ni liksom har ont”

”Jaha, varför har vi det då tror du?”

”Jo för att…såhär är det…alltså JAG är ju en del av dig och en del av pappa…så därför tror jag ni har ont för att jag liksom fick dem två delarna”

Vad svarar man på detta? Vilken gullig liten konstig tanke hon hade. Samtalet fortsatte och jag försäkrade att det inte var pga henne som hennes föräldrar är lite skruttiga utan att det bara kan bli så. Men att hon har helt rätt att en del av mig och en del av Fredrik har blivit världens bästa Siri. För hon är verkligen det bästa med mig och det bästa med Fredrik. Så himla go att jag blir alldeles rörd varenda dag. 

Bröllopsdag nr 2

Pappersbröllop❤️

Tänk att det är två år sedan vi stod där framme i kyrkan och sa ja till att vara tillsammans för all vår framtid. Vi var tvugna att säga ”tills döden skiljer oss åt” men vi menade ”för evigt”, vilket man inte fick ändra på enligt kyrkans bestämmelser;)

Vår bröllopsdag håller jag hårt i för den blev precis som vi ville ha den. Vi gifte oss med dem 5 personerna som står oss absolut närmast närvarande.  Siri, min mamma & pappa, Fredriks mamma & pappa. 

Siri tyckte det var urtrist i kyrkan, hon satt där molloken på sin pianopall och nopprade brudslöja ur buketten. Men innan vi skred fram till Altaret var det mycket roligare. 

Då sjöng vi sånger och dansade runt. Och dem ögonblicken kommer jag aldrig glömma. Sötaste ungen i världen det där. 
Efter vigseln passade vi på att ta lite ovanliga kort. Då vi gifte oss i all hemlighet hade vi ingen fotograf men vi fick väldigt personliga bilder med mobilerna. 

En selfie med prästen i bakgrunden är inte alla som har. Haha. 

Världens bästa dag! SiriSmulan var som sagt inte så road under själva vigseln och det höll i sig även efteråt, tills vi kom hem då var hon den vanliga spralliga Siri igen. 

Dagen idag kommer vara lugn, vi firade ju bröllopsdagen redan i lördags, men mer om det sen. 

Grattis på vår dag Fredrik❤️

-fru Lidén-

Dejt✔️

Längtar lite extra till på lördag faktiskt. För då ska jag på dejt med mannen i mitt liv. 

Sist vi var på riktig dejt var nog någon gång för säkert två år sen. Nej sist var nog strax innan Algot föddes, då hade vi några timmar på relaxen i på arenabadet. Men som sagt det var ju nästan 1,5 år sen minst.

Så jag kan säga att min present från mina underbara svärföräldrar var så välkommet.

Jag fick nämligen pengar och en barnfri helg  i present. Så för första gången EVER ska Algot sova borta och för kanske femte gånger någonsin ska Siri sova borta. Siri längtar så mycket och tycker det ska bli så roligt att sova över hos Farmor & Farfar. Algot han kommer ha roligt det vet jag men han förstår nog inte riktigt alls att han ska sova borta. 

Så på Lördag eftermiddag ska vi lämna av våra två små älskade barn och vår Rockypocky. Sen åker jag och Fredrik till Skövde där vi ska käka på Pinchos, vilket jag bokat sen säkert två månader tillbaka. Och efter ca 2,5 timmas ätande och pratande bara han och jag så får vi se vad vi hittar på. Kanske går vi på bio eller kanske går vi en promenad eller så åker vi hem och slappar. 

Tänk nästan ett helt dygn utan barn. Troligtvis kommer jag sakna halvt ihjäl mig efter dem. Och med all säkerhet kommer vi prata massor om dem. Men ändå ska det bli skönt att bara vara han och jag. Att få sitta ner och äta i lugn och ro utan mat som flyger eller glas som hälls ut eller en tallrik som far i golvet. Haha för så kan våra middagar med Algot se ut faktiskt. Det var som sagt längesen bara vi två kunde sitta och ta det lugnt tillsammans utan alla vardagsbestyr. 

Så nu hoppas vi att det ska gå toppen för Siri & Algot att sova borta. Dem är i tryggt förvar och det känns väldigt skönt. ❤️

Återkommer om dejten sen😉

Blåmärken

Alltså min vänstra hand lever sitt egna liv skulle man kunna säga. Tummen och hela tumgreppet(typ ) har gjort ont sen i november förra året. Handleden har gjort ont i några månader den med. Och förra veckan svullnade Lill och ringfingret upp. (Nu har jag dock inte så där värst ont i handleden längre. )Jag sökte då på vårdcentralen och fick komma dit…blev inte klokare efter det läkarbesöket om jag säger så. Hade även hunnit packa in barnen och var på väg hem efter besöket när läkaren ringer upp och säger att han vill att jag ska komma tillbaka och lämna blodprover. ”Ok, vad bra…men släng med ett prov för ämnesomsättning och sköldkörtel med är du snäll” sa jag vilket han gjorde. 

Sen fick jag tid till röntgen. Den var jag på i tisdags. Efter turen till falköping och röntgen åkte jag hem och skulle få in Siris cykel i bagaget…lyckades då slå i handen…inte så hårt och inte så illa trodde jag..men direkt efter svullnade det upp och blev blått precis vid lång och pekfingret…och idag ser det ut så här

Helt galet att den lilla lilla skadan kan åstadkomma ett sånt här gigantiskt blåmärke!! Såret var dessutom där sedan innan så som sagt jag stötte emot cykeln helt enkelt. 

Årets klant priset är nog mitt faktiskt…! 

Siri Ofelia Lidén

Jag kan inte förstå att Siri om drygt 1,5 månad fyller 5 år!! Dem 5 åren har gått fortare än mina övriga 27 år tycker jag. Och även om jag vill skrika ”STOPPA TIDEN!!” Så kan jag inte vänta nog efter att se vem hon kommer bli när hon blir äldre. 


Vi pratade lite i vanlig ordning när jag nattade henne igår. Efter sagan(som numer oftast består av kapitelböcker med knappt några bilder i) låg Siri och pratade om hur det blir när hon blir stor, hon ska ha en egen familj det vet hon och några barn kom hon fram till. Sen undrade hon om inte Algot kan få bo hos henne i hennes hus också. ”Han kan ju vara min familj med” 


Och att höra henne prata om sin lillebror på det fina sättet får mig att le sådär ytterst fånigt så att jag nästan börjar storgråta. Och att höra henne prata om sin framtid är så härligt. Vad hon vill bli har hon nog inte bestämt säger hon, och även om jag försäkrar henne om att hon har lååång tid på sig att fundera på det så vill hon nog gärna bestämma sig redan nu. 

Tänk i snart 5 år har våra dagar förgyllts av hennes närvaro. Och hur bra vi än hade det innan när det bara var två personer och en hund så blev det så himla mycket bättre när Siri kom. Och när vi även fick Algot så kändes familjen liksom komplett, i alla fall för stunden (……..och ett långt tag framöver!) 

Vi är så lika på många sätt jag och Smula. Jag minns så tydligt att även jag var så himla blyg när jag var liten, därför är hennes blyghet inget jag oroar mig över. Vi är nog lika pyssliga och finurliga båda två vilket är så roligt. Allt smått och pilligt kan vi sitta och greja med i timmar. Det finns många likheter med mig och många likheter med Fredrik. Hon är det bästa av oss två helt enkelt❤️

Sen är hon ju så förbaskat söt med!! Att man kan älska någon så mycket! 

1 år & 1 månad

Vad det händer mycket på bara en månad. När Algot precis fyllde 1 år kan du läsa om här . 

En vanlig dag för Algot startar runt 8 tiden. Favoritfrukosten är nog typ allt som vi äter, så en och annan macka kan slinka ner även efter en portion gröt. De dagar jag lämnar Siri hänger han såklart med oss till Dagis. De dagar som Fredrik lämnar blir lite lugnare. 

Efter frukost blir det lite lek och så ger han mig en utmaning när jag försöker plocka in disken i maskinen medans han plockar ur den. 

Nästan varje dag vill han vila en stund på förmiddagen. Ca 10/11-12 tiden. 

Lunchen består av matburk följt av det vi äter. Måste erkänna att vi är ganska dåliga på att låta honom kladda med mat. Så matburksmaten matar vi honom med, sen får han äta de torra delarna av vår mat såsom potatis och pasta och kött…men såsen kanske han inte får lika mycket av. 

Efter lunchsaneringen blir det lite lek och han får hänga med mig på det jag gör såsom försök att städa, tvätta och annat. Sen dags att hämta storasyster på dagis. 

Väl hemma igen är det nästan mellanmålsdags. Och efter det så brukar eftermiddagen vara ganska lugn. 

Efter kvällsbadet (som inte sker exakt varje kväll) är det dags för välling och nattning. Den brukar Fredrik för det mesta ta så jag kan natta storasyster. Nätterna brukar faktiskt gå hur bra som helst och det är sällan han vaknar. Gör han det så är det bara att flytta över honom i vår säng så somnar han om.

Vi har lugna dagar men Algot är inte den lugnaste får jag erkänna. 

Hans favoritsyssla är att dra i våran spegel som än så länge hänger kvar på väggen. Jag blir lika rädd varje gång. Sen är Rockys mat och vattenskålar fortfarande intressanta. Även toastolen och toalettborsten lockar. I Leksaksväg är det klossarna, pussel och fordon som gäller och så gärna Siris alla saker. 

Han har börjat prata mer och mer. Och lååånga utlägg har han…mest när han blir sur…kanske tur jag inte förstår vad han säger. Haha. 

Han vill gärna mysa och kramas, dansar till all sorts musik och är världens goaste lilla unge. I slutet av April tog han sina första stapplande steg och nu kan han gå så himlans bra…och snabbt! Ute i trädgården traskar han också runt, men på asfalt är han inte riktigt lika säker ännu. 

Tänk att vår lille pojk blivit så stor❤️

Utmana sig själv

Jag är nog ganska dålig på att just utmana mig själv tror jag. Men vet ni? Igår körde jag till Göteborg och hem igen typ helt själv…ja Siri var med ner och hem var ju även Susanne och Wilma med. Men ändå jag är nöjd. 

Det är inte på något vis första gången jag kör till Göteborg, men det är första gången utan någon person som säger vilken väg jag ska köra;) 

Men det blev en jättemysig dag. En Roadtrip med min lilla älsklingsSiri. 

Min kloka lilla tjej❤️ här hade vi tagit ett litet depåstopp och handlade proviant. På vägen dit satt hon i fram hos mig men på vägen hem…. 

Ville hon såklart sitta i bak hos kusin Wilma. Dem är så mysiga dem där två! ”Jag älskar kusin Wilma” sa Siri när vi precis körde upp på deras uppfart. Och jag kan bara instämma. 
När vi kom hem möttes vi av Fredrik&Algot..(ja Rocky med såklart ) dem hade haft en fin dag ihop. Algot var på sitt första tandläkarbesök och 10 tänder har han nu. Sen fick Algot mysa med farmor lite medans Fredrik fixade barret. ❤️ 

Framåt kvällen när Wilma&Siri lekt någon timma så skjutsade jag ut dem till Källefall. Så mysigt att få spendera lite tid med Systeryster och Wilma! 

En härlig dag från början till Sluta. 

Kom nu barn så ska vi ta en mysig bild…haha 

Ett avslutat kapitel

Vi hade en ganska lätt start i typ två dagar, följt av en lång plågsam uppförsbacke som varade i över 6 månader, innan det planade ut. Men nu kan jag med viss glädje säga att Amningskapitlet är avslutat. 

När Algot föddes tänkte jag att jag absolut skulle Amma! Siri ammade tills hon var va 10-11 månader, och jag ville ge detsamma till Algot. Jag minns att det gjorde ont de första veckorna med Siri, riktigt ont precis när hon tog tag och någon minut, sen planade det ut och var mer eller mindre smärtfritt. 

De första dagarna spenderade vi på BB jag och Algot eftersom jag hade en infektion behövde Algot kollas lite extra. Dessutom hittade dem ett blåsljud på hans lilla hjärta vilket även det gjorde att vi fick stanna två dagar extra. På BB tyckte jag amningen fungerade bra han fick i sig lite av råmjölken och bröstvårtorna kändes inte helt krossade. 


Väl hemma började jag få ont vid varje amning, jag smörjde och luftade och gjorde allt. Inget hjälpte. Efter någon dag rann mjölken till och herregud! Två basketbollar var det, men Algot lyckades amma ändå…misstänker att han hade aningens litet tag dock. 


Efter några veckor blev det värre och värre, och sår!!! Fy sjutton säger jag. Varje amningstillfälle bestod av blod svett och tårar!! Och amningstillfällena avlöste varandra med knappt någon tid för brösten att vila. Han åt hela tiden! 
Fredrik åkte fram och tillbaka till Apoteket och jag testade Purelan, multimam balm, multimam kompresser, medela kåpor, snäckor, amningsnapp… ja you namn it. Jag vet inte hur många tubar och kompresser jag använde. Men dyrt kan jag säga! 

Jag började pumpa för att skona brösten och låta vårtorna läka lite. Men dem gjorde inte det. Dessutom läckte jag helt galet mycket…hela hela tiden. 

Amningen som fungerade så otroligt bra med Siri fungerade egentligen inte alls med Algot. Han var väldigt sällan nöjd och han ville som sagt äta mest hela tiden dygnet runt. 

Den där ljuvliga matkoman som Siri ofta somnade av inföll sig med Algot väldigt sällan. 

Men ibland så såg det ut så här. Och det är just för de där tillfällena…dem där guldkornstillfällena som jag valde att fortsätta amma. 

Vet inte hur många gånger Fredrik frågade om vi inte skulle testa ersättning. Men jag viftade liksom bort det. Amningen skulle ju funka! Det var ju så smidigt och så vidare…

Men en dag så gav jag upp och ringde Fredrik så han fick åka från jobbet och köpa ersättning. Jag stod helt enkelt inte ut med smärtan. Algot var inte alls med på noterna och vägrade mest ta flaska med ersättning. Så jag fortsatte härda ut, pumpa,amma och lida. Ammade med amningsnapp (jag testade ungefär 3 olika sorter, utan att hitta någon bra) så vi ammade väldigt sällan ute då det var ganska pilligt att få den där förbannade plastbiten på plats. Jag avskydde den där amningsnappen! 

Nu i efterhand förstår jag exakt varför jag inte sluta amma samtidigt som jag kan bli så irriterad på att jag inte slutade! För smärtan som jag stod ut med gjorde att jag inte alls kände det där lyckoruset när allt bara fungerade smärtfritt.

Jag minns känslan av panik inför att han skulle suga tag och jag minns att jag flera gånger inte ens vågade komma i närheten med bröstet. Även detta gjorde att det var svårt att amma var som helst, för det gick liksom inte dölja smärtan. 

Som om inte såren i sig var illa nog så fick Algot torsk/svamp i munnen och jag fick det på brösten och troligen även i. Kanske hade jag haft det redan från första början tack vare antibiotikan. Svårt att veta. Hur som helst så behandlades jag för just svamp och Algot med. Men inget fungerade. Vi testade vichyvatten, dactar,dactacort, cortimyc, diflucan osv.

Så 6 månader av smärta, febrilt googlande, överkonsumerande av diverse amningssalvor osv så började det kännas bättre. Jag sa hela tiden att jag ammar 6 månader denna gång sen får det vara slut på det. Men nu när vi var där vid den där milstolpen jag aldrig trodde vi skulle komma till så kändes det inte alls som om det var dags att sluta så Algot fortsatte att amma. 

Vid 4 månaders ålder testade vi lite puré och det gick ner. Så ganska snabbt åt han stora portioner och amningen glesades ut lite och jag tror det var just det som gjorde att brösten blev bättre, dem fick chans att återhämta sig helt enkelt. Ungefär nu bestämde han (liksom Siri gjorde när hon var i samma ålder) att endast vänster bröst dög. Så än en gång fick jag gå runt med en tennisboll och en handboll. 

Algot har alltid varit ett matvrak. Och när han var just 6 månader åt han mestadels mat på dagen, men ville gärna amma efteråt, även innan vila och så på nätterna.

Runt 8 månader började jag känna att det nog var på väg att upphöra med amningen men då helt plötsligt ville han amma mer och mer. Och nästan snutta sig igenom vissa nätter. Jag var T R Ö T T minst sagt. 

Så det blev längre amningsperiod än jag tänkt från början kan jag erkänna. Men nu så har amningen helt naturligt fasats ut och Algot har helt slutat. Det känns jätteskönt och inte det minsta sorgligt om jag ska vara ärlig. 

Jag är glad och stolt att jag stod ut så länge som jag gjorde samtidigt som jag tycker att ersättning självklart är lika bra som bröstmjölk. Men jag hade någon fixidé om att jag ville amma så så blev det. Det känns väldigt bra att Algot själv valt att sluta, ett väldigt enkelt avslut på så vis. Han börjar bli stor helt enkelt. Han är världens goaste lille kille. Så charmig att jag smälter och så galet söt att jag vill pussa på honom mest hela tiden. Älskade unge❤️

–Angelica–