Söndag

Sista lediga dagen för detta jullovet. Imorgon väntar jobb, skola och förskola igen. Lika mycket som jag älskar att vara ledig tycker jag också om rutiner så det ska bli skönt att komma på banan lite igen.

Igår fixade jag iordning tv-rummet uppe lite. Och soffbordet samt tv-bänken vi hade nere kom äntligen på plats. Blev så ljust när vi bytte ut det svarta vi haft.


Vi är redo för våren helt enkelt. Ljust och härligt.

I går efter cirkusskolan åkte vi till backen och invigde barnens uppblåsta ringar. Så himla roligt!

Vi hade även med oss lite varm choklad så det blev en liten fikapaus medans snön föll. Vi var iväg ett par timmar och hade backen helt för oss själva. En mysig lördag helt klart.

Efter en smått rörig natt åter igen för att alla barn bestämde sig för att sova inne hos oss så känner jag att mitt huvud idag inte riktigt är med. Så det blir en lugn dag. Ska strax hämta Siri, sen blir det en lugn kväll hemma. Oh förhoppningsvis en tidig kväll för imorgon ska vi upp 06.00 igen. Bara sisådär 2-3 timmar tidigare än de senaste veckorna.

Tillbaka till verkligheten.

//Angelica

Fredag

Även om vi varit lediga länge nu så har jag idag en så härlig fredagsfeeling i hela kroppen. Förmiddagen var lugn, men sen var det dags att städa iordning och fixa iordning här hemma.


Är det bara jag som älskar listor. Vad skulle man annars hinna med och komma ihåg?

Jag och Fredrik var en sväng på återbruket och jag hittade 4 böcker som passade perfekt till detta ändamålet. Dvs att höja upp lampan lite.

Men innan det besöket städade jag nästan hela nerevåningen. Så skönt att inleda helgen i ett städat hem. Sen att övervåningen är smått kaos det är en annan dags problem.

Det blev lite fixande även i matsalen där vi mest har haft pingismatcher senaste dagarna. Och fler matcher lär det nog bli. Men just nu står bordet på plats i alla fall.

Nästan alla punkter på listan är avklarade. Tacosen ska snart intas och efter det blir det fredagsmys.

Hoppas ni får en fin helg allihopa.

//Angelica

Gamla möbler

Det kan omöjligt vara bara jag som har en förkärlek för äldre möbler, möbler som har en gammal själ.

För ca 2 veckor sedan fick ett litet matbord flytta in här och agera databord åt Fredrik. Så himla fint. Och ännu finare kommer det bli när vi målat om vår trapp eftersom bordet står därunder.

För tre dagar sedan köpte jag ett nytt gammalt soffbord som jag visade i mitt förra inlägg. Av samma säljare köpte vi även ett skåp som nu agerar tv bänk här hemma. Hela vardagsrummet fick sig ett lyft och det känns mer passande huset. Det här huset förtjänar möbler med en själ helt enkelt.


Visst blev det fint?!

Och bäst av allt…mer förvaring! Det är ju aldrig fel.

Så på mindre än tre veckor har tre möbler fått flytta in och exakt 0 möbler har flyttat ut så ja det börjar bli lite mycket. Men snart har allt hittat sin plats.

Hoppas ni har en fin torsdag.

Kram Angelica

Tisdagen som gled över till onsdag

Hur snabbt går inte dagarna ? Galet!

Idag var Siri iväg hos en kompis, det var så efterlängtat. Algot fick då hänga med mig. Vi lämnade som sagt av Siri, åkte sedan och köpte ett soffbord. Vidare till Ica och hämtade mat från online. Jag har tappat räkningen på alla gånger vi handlat maten på online. Så sjukt smidigt. Vänta jag ska kolla antalet ordrar….häng kvar….

115 ordrar har det blivit hittills på Ica här i stan. Alltså så grymt smidigt och vi är alltid nöjda! Skulle aldrig i mitt liv välja att gå in och storhandla eller veckohandla. Ne jag väljer online alla dagar i veckan!

En snabb lunch fick det bli med kycklingkebab i Pitabröd med sallad. Enkelt men framförallt snabbt och gott. Fredrik fick även uppdraget att bära in soffbordet. Så det kom sedan på plats.


Visst passade det perfekt!

Imorgon åker jag tillbaka till samma tjej och köper en skänk i samma stil. Så då byter vi ut tv-bänken med. Tv-bänken vi har nu älskar jag så den får en ny plats här hemma. Och jag kan tänka mig att många tröttnat på gamla möbler och tunga möbler. Men till vårt hus vill vi verkligen blanda gammalt och nytt, och framför allt vill vi ha möbler med själ och hjärta, för det förtjänar vårt hus.

Fredrik kommer troligen sucka lite lätt över skänken vi ska hämta då han är min bärhjälp. Men när den väl står på plats kommer han vara nöjd. Det vet jag för så är det alltid.

Jag är ju julledig hela veckan och börjar jobba först 10/1 (om någon mot förmodan kan ha missat det vid det här laget. Haha.) Men det var först igår som vi insåg att även Fredrik kommer vara ledig en del denna veckan. Så så mysigt. Vi har stora planer.

Här hemma ska det fixas och julen ska rensas bort. Det känns lika skönt som det känns vemodigt. Hur kan julen redan vara förbi? Men det kommer snart en ny jul, och kan vi då hoppas att vi kanske kan krama om våra nära och kära då, att vi kan ses utan att det skriker pandemi. Vi håller tummarna och gör så gott vi kan helt enkelt. Vi har ett år på oss helt enkelt.

Tänk att jag skulle få tillbaka min lust att blogga. Det trodde jag faktiskt inte, men så ligger jag här i sängen och klockan närmar sig 01.00 och sömnen verkar tyvärr vara en bit bort. Resten av familjen sover så då kan jag väll blogga lite helt enkelt.

Tack till er som fortfarande kikar in och läser det jag skriver.

//Angelica

Nytt År Nya Möjligheter

Då har vi lämnat ytterligare ett år bakom oss. Vi har passerat ett nytt år och lite försiktigt har vi tassat in på år 2022.

Vad har vi då lämnat bakom oss? Ytterligare 1 år med pandemi, är ni trötta på detta? Det är jag. Tänk vad naiva vi var före mars 2020. Och vad mycket vi tog förgivet. Längtar tills man kramas på naturligt vis igen och tills kroppen inte längre skriker av panik så fort det blir lite folk runt omkring. Men nog om det.

2021 bjöd på förändringar, stora och små. En lite större var att jag bytte jobb. Jag är nu kontorsassistent på Memories by Julia. Och jag trivs så så bra. Vi är er fint gäng med hjärtat på rätt ställe allihopa. Fantastiska tjejer allihopa!

2022 kommer innebära ganska mycket utveckling på jobbfronten, men mer om det en annan gång. Jag är taggad! och helt galet nervös.

Här hemma har vi fixat ett pysselrum, men pysslet ligger fortfarande kvar i hela huset. Men vi jobbar på det.

Vi har fixat en hel del i trädgården och vi har fler planer för detta året. kanske kommer en lite gammaldags trädgård växa fram under kommande åren.

Familjemässigt så har vi umgåtts mycket detta året, inte så stor skillnad mot tidigare år egentligen men kanske ännu ännu mer nu när vi spenderat mycket tid hemma. jag är så tacksam för vår lilla familj. Vad hade jag gjort utan er?

Personligen jobbar jag mycket med att få tillbaka mitt minne, efter ganska lång tid med stress förra året och året innan det så har jag tyvärr inte alls lika bra minne som tidigare. Men jag jobbar på det. Något som var helt nytt för mig 2019/2020 var ångest och den har varit påtaglig så många många gånger. Men jag försöker styra upp och hitta lugnet igen.

Jag och barnen hade långledigt hela juni och halva juli. Detta var något som för mig var helt nödvändigt. Efter att inte haft sammanhängande semester på ca 4 år. Jag fick en paus och spenderade tid med mina älskade barn. Fredrik och jag fick inte så mycket semester ihop men vi hittade små tillfällen att hitta på små dagsutflykter ändå hela familjen.

Efter sommaren kändes det som det gick i sisådär 110 hela vägen fram till jul, på ett roligt sätt. Och då var jag ledig igen för absolut första gången. Någonsin. Och faktiskt är jag ledig ända fram till 10/1.

Nästan för bra för att vara sant. Ren och skär lyx och känslan att kunna fylla i ledigt på barnens fritids och förskola gjorde mig helt tårögd. Äntligen kan jag ge barnen ett jullov.

2022 får gärna bjuda på lite medgångar och roligheter. Lite mindre ångest och pandemi om jag får bestämma. Vad har ni för förhoppningar på 2022?

Sensommar

Här har det verkligen ekar tomt länge. Och för första gången sedan Siri och Algot föddes så har jag inte uppdaterat på deras födelsedagar. Tiden räcker inte riktigt till. Men fyllt år har dem gjort ändå.

Vi har haft en härlig sommar! En lång sommar. Fredrik har sin sista semestervecka just nu och sen startar hösten på allvar även för Fredrik och Algot. Jag började jobba v 28 och Siri började 3:e klass nu i måndags. Det är ändå härligt med rutiner efter en lång slapp och härlig sommar.

Jag har börjat komma tillbaka på rätt bana igen rent psykiskt. Det har varit en tung period pga mycket och långvarig stress. Men hemma med familjen har jag mått bra och det gjorde ju att allt annat ändå kunde fungera. Nu har jag ju även bytt jobb vilket också bidragit till att en hel del stress försvunnit. Jag testade ju på rollen som butikschef och insåg att det inte riktigt passade mig. Mina kollegor och kunder saknar jag men själva jobbet saknar jag inte eftersom det var en konstant stress i kroppen.

Mitt nya jobb är precis vad jag behöver. Jag utvecklas och lär mig nya saker varje dag. Den stress jag känner just nu är en enligt mig rimlig stress, en hanterbar stress. Jag längtar till jobbet varje dag. Då känner jag att valet jag gjorde var så rätt. Och jag är så tacksam för chansen jag fick att faktiskt byta bana helt.

Så denna höst ska jag jobba på mitt lugn och att försöka utveckla simultankapacitet igen. Mitt huvud är inte längre som det varit. Jag misstänker en mix av långvarig stress, covid, stress över pandemin osv. För jag har inte alls lika lätt att göra flera saker samtidigt längre.

Men jag jobbar på det. Jag känner mig redo att anta utmaningen.

Kanske kanske hittar jag även tillbaka till min lust att blogga. Jag hoppas verkligen det.

//Angelica

Andas

Hur självklart det än är så glömmer jag alldeles för ofta att stanna upp och faktiskt andas. Kan prata en hel evighet om återhämtning och om hur viktigt det är. Men helt ärligt är jag kass på det. Men jag jobbar på det.

Just precis nu är jag själv hemma en liten stund. Algot ville följa med Fredrik till ÅVC och Siri är i skolan.

Jag satte mig precis ute i solen och njuter. Jag tar en paus, jag återhämtar mig. Sen att jag samtidigt sitter och dricker en lohilo som ju säkert inte är det bästa, men som ger mig energi lite då och då, är en annan femma.

Men någon last i livet får man väll ha?😉


Just i detta nu!

Att vara ledig på riktigt, det är få förunnat och jag ska ta tillvara på det.

Långledigt

Idag är det min första semesterdag av många.

Som en del av er vet har jag bytt jobb, från Family House till Memories by Julia. Mycket som är nytt för mig som jobbat i butik i säkert 15 år minst. Och ni som känner mig vet att jag avskyr att vara ny på jobbet. Jag vill kunna allt på en gång, gärna innan jag ens börjat. Men samtidigt är det ju inte möjligt denna gång. Så jag lär mig lite nytt varje dag. Och vet ni?! Jag känner att mitt val att byta bransch är helt rätt.

Så i slutet av april jobbade jag min sista dag som bc på Family House här i Tidaholm. Och 3 Maj började jag jobba heltid på Memories by Julia. Mina underbara kollegor saknar jag, men jag har haft turen att ha fantastiska människor runt mig även på mitt nya jobb.

Redan i början av året bytte jag mina lediga tisdagar mitt jobb, och sedan dess har jag varvat båda jobben fram till maj. Det är kanske inget jag rekommenderar någon annan att göra eftersom det varit mycket som snurrar runt i huvudet på mig samtidigt. Och jag har haft en fot på båda ställena vilket har gjort det svårt på en del sätt minst sagt.

Men som sagt så har jag nu i en hel månad jobbat heltid på mitt Nya Jobb, och jag trivs! Jag kommer att utvecklas, bli säkrare, lära mig nya saker och framför allt förhoppningsvis kunna stänga av jobbet när jag gått hem för dagen, vilket jag inte har kunnat under min tid som butikschef. Jag är fullt medveten om att det är stort ansvar jag kommer ta på Memories men jag vet också att jag ska klara det.

V 28 är jag tillbaka för att stanna på mitt nya jobb. Men innan det så ska jag ta en välbehövlig paus från allt vad jobb heter. Jag ska nämligen vara ledig i 6 hela veckor.

Det beslutet har inte varit lätt att fatta, men det finns inget alternativ. För att jag ska kunna samla på mig energi, för att kunna spendera kvalitetstid i nuet med mina barn och min man så måste jag kunna stänga av allt annat.

Flera år med ganska lite tid för återhämtning har satt sina spår på både ork och minne.

Så nu ska jag njuta i 6 veckor utan måsten! Återhämtning på hög nivå! spendera tiden här hemma i bekväma kläder, osminkad för det mesta, och ta dagen som den kommer.

Kanske blir det lite mer uppdateringar eller eftersom även här inne då jag nu kommer ha lite tid över här och där. Vem vet?!


För två år sedan flyttade vi in här…i vårt drömhus…nu först kommer jag hinna njuta av det till fullo några veckor. Hur härligt som helst!

Ny vecka

Sportlovsveckan är slut och Siri är åter i skolan idag. Jag ska jobba, men då jag är permitterad så blir det lite annorlunda tider. Så idag slutar jag kl 15. Känns helt ok. Stressen över att inte hinna allt som ska göras är dock påtaglig varje dag.

Solen tittar fram lite nu på morgonen och jag hoppa den stannar hela dagen. Den är välbehövlig för oss alla.

Bloggsuget gör sig alltid påmind på våren. Så kanske blir det lite inlägg då och då. Vi får väll se. Vi håller på med lite små projekt här hemma som kanske kan vara roliga att föreviga i bloggen tänker jag.

Nu jobb, sen åter till hemmafixandet. Det vankas även tacos till kvällen. En bra start på veckan helt enkelt.

Update…

Hej på er,

Tänk att ni är några stycken som hittar hit lite då och då. Tusen tack för det. Så fint att se att ni inte gett upp hoppet även om uppdateringarna varit obefintliga.

Men här kommer det äntligen en liten uppdatering. Livet rullar på i rasande takt om jag ska vara helt ärlig. Inte för att vi gör något särskilt utan för att livet går fort helt enkelt.

Vi brukar alltid ha det ganska lugnt och vara hemma för det mesta och i och med covid så har det ju inte blivit så mycket förändringar på den fronten inte. Jag är dock så fruktansvärt less på pandemin! Vem är inte det tänker jag?!

Det är absolut inte resandet, eller semestrandet jag saknar. Nej jag saknar att kunna träffa familjen som vanligt, att barnen kan leka med vänner som vanligt, att kunna handla som vanligt. Utan att hela tiden vara livrädd. Att kunna krama familjen och vänner igen!

För helt ärligt är jag livrädd för denna sjukdom (och ett helt gäng andra sjukdomar med kan jag tillägga!) jag är livrädd för att smitta någon. Självklart är jag rädd för att själv bli smittad också och mardrömmar om att bli inlagd och vara ifrån barnen och Fredrik, att inte kunna andas osv. Ja dem mardrömmarna har jag dragits med ett bra tag nu.

Jag önskar så att jag ska sluta bli arg och besviken på alla som lever på som vanligt. Vad har jag egentligen med det att göra? Dem får väll göra precis som dem vill?! Men jag blir så arg! På alla som åker på skidsemester, som besöker storstäder för att shoppa, som låter sina barn leka på hemma hos andra hela tiden. Som inte begränsar sina liv eller respekterar andras liv över huvud taget. Jag vill sluta att känna ilska och besvikelse mot andra. Det är inte så här jag är i vanliga fall, sån här var jag inte innan denna förbannade pandemi. Jag blir frustrerad för att vi tagit denna pandemi på allvar från dag 1,medans många inte gjort det alls. Jag är så oerhört ledsen för att mina barn inte kan springa fram till sin mormor& morfar för att ge dem en kram. Jag är så ledsen för att Algot som snart fyller 5 behöver tänka på att vara försiktig och inte gå för nära dem då dem är i riskgrupp. Vi saknar att åka hem till farmor och farfar som vi gjort tidigare på en spontan söndagslunch eller bara för en pratstund. Hela förra året ställde vi in alla kalas, Algot fyllde 4, Siri fyllde 8, Jag och Fredrik fyllde båda 35. Vi tänkte firat men vi ställde in! För att vi kände att vi inte hade något annat alternativ. Jag tycker ingen har något alternativ. När ska alla börja ta sitt ansvar? Är det bara vi ?

Jag vet att vi är fler som är extremt försiktiga! Jag vet det, men ibland känns det som att det är så många fler som lever på som vanligt för att ”covid inte är någon Big deal!” Och jag anser att det är dem som lever på som också gjort att vi befinner oss där vi är idag. I en katastrof.

Då både jag och Fredrik har jobb där vi träffar massor med folk på dagarna har vi tidigt tagit beslutet att all lek med kompisar för barnens del endast får ske utomhus. Vi vill inte riskera att smitta någon helt enkelt. Då vi båda kan ha lätt att smittas på våra respektive jobb. Och det gör ont i hjärtat när det ringer kompisar som vill leka och vi hela tiden får säga nej till lek. Självklart har vi lyckats rodda ihop lite utelek nu i höst och vinter, men det är inte riktigt samma sak som att låta barnen leka med sina kompisar inne. Hur har ni andra gjort?

Det är svårt helt enkelt. Vi längtar extra mycket efter våren och sommaren för då kan vi ses mer, även om det även då kommer att vara utomhus som gäller. Vi längtar efter att få krama om våra nära och kära igen! Kunna låta barnen leka med kompisar igen. Kunna få andas ut! Jag längtar så efter att slippa känna pulsen öka av stress så fort det är lite för många människor runtomkring. jag längtar även till vaccineringarna är i sin slutfas. För även om jag känner mig oroad över biverkningar och annat så känner jag samtidigt att vi inte har något annat alternativ. Självklart kommer vi vaccinera oss! Jag kommer göra det för att jag tror det är vår enda chans att bli kvitt den här pandemin.

Avslutningsvis vill jag ända säga att Ja det är en katastrof, men vi är ändå extremt lyckligt lottade över det liv vi lever. Vi lever i ett land som inte är en krigszon. Vi lever i ett land där vi har möjlighet att ge barnen en trygg uppväxt. vi är oändligt lyckligt lottade, jag vet det, och är så tacksam för det.

Kram