Bilden med tomtemössan skymtandes är från förra året. Minns att jag tog den på jobbet, trött men lycklig, värken jag levt med länge började ge med sig men jag åt Orudis (antiinflamatorisk medicin) Och en Kortisondos varje dag. Min psoriasis hade tagit ett fast grepp på både hårbotten och resten av huden, men på den bilden är det enda som syns lite i ögonbrynet. En tid där jag var tacksam över att kunna röra mig näst intill normalt men spenderade x antal timmar i veckan med att fixa med hårbotten, gå på buckybehandling m.m Det var tröttsamt! 

Jag hade inte sett denna bilden på just ett år, men ramlade över den då Siri ville se bilder från förra julen. Och det jag ser nu när jag tittar tillbaka på just denna bild är en trött och kortisonsvullen tjej som kämpade på, kanske lite för mycket för sitt eget bästa. Men jag var så tacksam över att inte vara sängliggandes och inte heller ha ont i varenda liten (& stor) led och muskelfäste i hela kroppen. Man lär sig att bli tacksam och sänka sina krav på välmående när man varit riktigt risig. Och jag ser en stress i ögonen som jag inte längre känner av. 

Bilden till höger togs för någon vecka sedan. Där känner jag igen mig själv igen. Tjejen på bilden är JAG. Värken i lederna är näst intill helt borta! psoriasisen på huden är puts väck! Jag har inte ätit mediciner sen i våras! Svullnaden i Ansiktet och resten av kroppen är borta, magbesvären som kom av medicinerna tampas jag inte med längre! Och jag kan ärligt talat säga att jag är helt fantastiskt lycklig. Dessutom är jag gravid! Något som jag inte ens vågade hoppas på för ett år sedan. Jag vet att allt kan komma tillbaka igen efter men vet ni?! Jag är tusen gånger starkare psykiskt nu och jag vet att det finns hopp. Det visste jag inte när jag var som sämst. 

Jag är mig själv igen och Jag älskar det! Kanske inte helt mig själv då eftersom mina känslor är lite sådär extrema just nu och jag har ännu lättare till gråt än jag har i vanliga fall, men det får jag nog skylla på graviditeten 😉 

Det tog tid vill jag lova!! Egentligen skulle jag vilja flytta ut precis allt ur Siris rum och börja om från början men insåg ganska snabbt att det nog inte är någon idé eftersom det inte direkt går att flytta om i rummet mer än såhär. Sängen är lite för stor för det nämligen. 

Hur som helst, efter en hel del sorterande av leksaker (mest låtsas mat och småprylar ) och en liten omflyttning och städ så var det äntligen dags att pynta lite. 

  
Lite julböcker på listerna och en hel del sorterande av böcker i ”blomlådan” Julfikat dukades fram och granen kom på plats. 

  
Bjuder på en bild med kasst ljus, men här ser ni lite mer av rummet. En stjärna ska ståni fönstret istället för ljusstaken men stjärnan låg inte där vi trodde att den var så vi får leta i förrådet någon dag. 

Ska försöka ta lite bilder i dagsljus men ville ändå visa lite redan nu. 

Många tomtar pryder Siris rum, till skillnad mot alla andra rum där det inte finns några alls nästan. Och ytterligare två tomtar står på klädskåpet (samlartomtar från Rolf Lidberg) 

Nu ska jag passa på att vila lite innan resten av familjen kommer hem. Får extremt mycket sammandragningar när jag är runt och flänger och städar. Så lite vila får jag allt unna mig med gott samvete. 

I dag tände vi första ljuset och det var ju då också dags för Siri att öppna sitt första paket. Som hon har längtat!

Lite kort i rocken, men nådde gjorde hon till slut. 

I paket nr 1(4) gömde det sig en bok. Djurens 1 2 3, boken var verkligen jättefin och hade superfina illustrationer. Och Siri visade att hon kunde räkna alla djuren ända till 17. 

Nu är lilla tjejen kalasredo för Stellas barnkalas och jag ska försöka städa och julpynta Siris rum under tiden. Alltid roligt att överraska henne lite. 

Men ja det känns som att jag allt får röja först. För ni kanske minns bilden jag visade för några dagar sedan. 

  
Ungefär såhär ser det ut nu med kan jag säga. Men lovar finfina bilder sen när jag lagt ner några timmar där. Kan nog krävas lite kärlek för att det ska bli ordning där. 

Trevlig första Advent allihopa.