Idag är det den 27 September, och det är ingen vanlig dag! För idag är smulan redan 3 månader(3 kalendermånader alltså, för jag tycker att hon var tre månader redan förra veckan när hon faktiskt var 12 veckor, men det tycker INTE Fredrik) Tiden går helt otroligt fort, men det går inte en enda dag utan att jag tänker på hur lyckligt lottade vi är som har Siri. Det kan ju lätt låta klyschigt och överdrivet. Men precis så är det<3
Siri är en lugn och go tjej, oftast nöjd och glad vilket hon varit redan från början.
Nätterna
Sömn och sovmorgon är vi sjukt bortskämda med(det var vi också från början) hon har alltid sovit gott på natten, den första tiden somnade hon oftast 22, sov sedan till 02, ammade, sov till ca 6, ammade och somnade om. Nu sedan en tid tillbaka somnar hon runt 20.30 och sover fram till 4/5, ammar och somnar om till 9. Jag tänker njuta av sovmorgonarna så länge jag kan. För dem lär säkert inte bestå, eller så gör dem det och då kanske vi får börja ställa klockan och gå upp lite tidigare. Hon tycker bäst om att somna liggandes på mig, då kan hon stensova hur länge som helst.
Dagarna
Som gladast är Siri på morgonen och det har hon alltid varit. Men är så nöjd och go rakt igenom dagen. Vad jag märkt av någon gång emellanåt är att hon är stresskänslig, så stressar jag så blir hon gnällig, så jag har slutat med det. De första månaderna sov hon mycket, det gör hon fortfarande, hon äter lite vid 10 sen sover hon till 11.30, äter vid 13 tiden igen och sover en stund efter det. Sen brukar hon äta lite oftare på em och kvällen vissa dagar. Sirismulan är väldigt lättroad och gillar att mysa och vara nära.
Utveckling
Det är helt magiskt och otroligt när man börjar fundera på hur mycket hon har utvecklats på bara tre månader. Hon är ju med på ett helt annat sätt nu, hon ler ett alldeles underbart leende som får oss att smälta varje gång vi ser det…vilket är ofta! Förra veckan skrattade hon högt för första gången, och jag brast i tårar för det var den härligaste syn och underbaraste ljud jag hört. Och hon har skrattat några gånger till efter det, det finns heller ingen hejd på hur ’dum’ man kan göra sig för att få henna till skratt. Hon kan resa sig till sittande om hon håller oss i händerna, hon stödjer huvudet riktigt bra nu, ibland är det dock lite vobble head. Hon kan även stötta upp sin kropp i stående, så starkare och starkare blir hon för var dag som går. Hon tycker inte alls om att ligga på mage och träna nacken, såvida hon inte ligger på mig då vill säga.
Vi tycker såklart att hon är det mest fantastiska som existerar, och det kommer vi alltid att tycka. När hon ler eller skrattar mot oss så blir vi så varma av lycka att vi nästan spricker. Det är helt galet hur mycket man kan älska sitt lilla barn!!
