För en tid sedan hade Siri sitt barnkalas för dagiskompisarna tillsammans med sin kompis Fiona. En hellyckad dag blev det och vädret var fantastiskt.
I söndags var det åter dags för kalas. Denna gång med nästan hela klanen från min sida. Vi saknade dock min storebror och hans fina familj. Men dem får komma och fira när vi kör kalas nummer tre helt enkelt.
Fredrik åkte till Island med sina föräldrar och syskon i torsdags och han kom inte hem förens några timmar efter kalaset. Så det var lite speciellt att ha kalas utan honom. Men vi rodde det i hamn med bravur ändå får jag säga.
Kalasdagen! En förväntansfull älskling som vaknade den morgonen. Jag minns själv hur pirrig man var inför sitt kalas.
En välbehövlig paus mellan förberedelser och innan gästerna började anlända.
Vi hade dekorerat altanen med ballonger och vattenmelonsvimplar. Temat var det sistnämnda. Dock missade vi helt att faktiskt servera någon melon. Så typiskt haha. Det glömdes bort i allt virrvarr med kakor och tårta helt enkelt.
Äntligen fick Siri ha sin finaste prinsessklänning. Den har hängt i hennes rum ett tag. Hon var så nöjd, och kände sig sådär extra superfin. Hon sprang även in och hämtade prinsessornas för den passade ju perfekt till klänningen tyckte hon.
Gästerna anlände och paketen öppnades i rasande fart.
Och vilka fantastiska presenter hon fick! Hatchimals, spel, en enhörningslampa,enhörning,målarbok,lol Surprise Pet som visade sig vara en GULDBOLL dessutom! , shopkinsdocka, borste och en Fingerling!
Hon har länge suktat efter just en sådan Fingerling, en som är en enhörning så lyckan när hon öppnade just det paketet går inte att beskriva. Men ALLA paket var verkligen helt perfekta för våran smula.
Vi bjöd på köpekakor och marängtårta som jag gjorde på morgonen. Den är så himlans god och alla gillar den.
Ljuset blåstes ut och vi högg in i tårtan. Sen lekte kusinerna i trädgården och det var så mysigt att se.
Med kaksmulor runt munnen och efter att vi sagt hejdå till gästerna myste vi lite på altanen och i trädgården.
Vi passade även på att ringa videosamtal till Fredrik som var i Ekedalen bara ett stenkast från oss på väg hem. Och några minuter senare dök han äntligen upp här hemma. Som vi saknat honom!!
När Siri skulle somna för kvällen pratade vi om dagen och hon kom fram till att hon inte riktigt visste vad som varit det bästa just den dagen. Kalaset och presenterna var ju toppen men att pappan äntligen kom hem slog nog allt. ❤️