Gråter så jag knappt får luft. Tittar på 7:an där programmet Tillsammans mot Cancer sänds just nu. Ett program som är otroligt viktigt på ALLA sätt och vis.
Cancer! Den hemskaste av dem hemska. Sjukdomen som kan drabba precis vem som helst av oss. Sjukdomen som kan släcka ett liv snabbare än en olycka. Det är inte rättvist! Blotta tanken på att drabbas får mig att känna en panikångest utan dess like. Jag kan inte andas. Att slitas från ett liv man älskar, att slitas från sina barn, sin man, sina syskon, sina föräldrar, sina vänner. NEJ! Det får aldrig hända. Och det gör helt enkelt för ont att ens tänka tanken. En hemsk mardröm.
Men den här tanken och mardrömmen är så många människors verklighet. Så otroligt många får dagligen beskedet om att just dem drabbats av cancer. Ett besked som forfarande är så förknippat med döden.
Men forskningen är otroligt viktig! Och om den där lilla procenten som överlever ökar, så ökar även hoppet. Hoppet om en framtid och att få överleva. Forskningen är livsviktig.
Min högsta önskan är att cancer i framtiden ska utrotas. Tänk vilken underbar nyhet det vore. Och det kan bli verklighet i framtiden. Även om vägen dit är lång.
Jag är tacksam för varje dag, varje dag jag är frisk. Varje dag jag slipper ett cancerbesked. Varje dag mina nära och kära mår bra, och även dem slipper cancerbesked.
Tänk vad lyckligt lottad man är. Sen har man ju ingen aning om vad framtiden ger eller tar. Så att leva i nuet är inte helt fel.
Jag förlorade en barndomsvän i leukemi. Det var min första kontakt med cancer på nära håll. Det är hemskt! Orättvist och verkligen så jävligt att barn ska drabbas, lika hemskt med vuxna såklart. Men det är inte naturligt att föräldrarna ska överleva barnen, det är inte så det är tänkt. Att förlora ett barn borde ingen få uppleva.
Vill man bli månadsgivare kan man sms:a
Tillsammans till 72988
Många runt omkring oss kämpar, en del i tystnad en del helt öppet. En del har sjukdomen, andra är anhöriga. Gemensamt för dem alla är att NI ÄR HJÄLTAR!
//Angelica