Jag minns inte riktigt när jag var helt smärtfri senast..någon gång innan sommaren var det så som ni förstår var det väldigt längesedan. Med hjälp av kortisontabletter som jag ätit i ca 3 månader har jag ändå kunnat fungera näst intill normalt. Stelheten och värken har hållts i shack. Jag har nu börjat trappa ned dosen, vilket jag märker ganska tydligt. Vissa dagar är kass. Idag är en kass dag! Värk och orkeslös i muskler och hela kroppen skriker känns det som. När jag får så här ont mår jag sammtidigt så illa. Så det är inte den optimala söndagen idag. Men är tacksam för att inte alla mina dagar känns just såhär. Skulle vilja bädda ned mig i sängen hela dagen. Men vill sammtidigt mysa och leka och umgås med familjen. Hoppas värken släpper tills i eftermiddag. För just nu känns blotta tanken på en kort promenad detsamma som att bestiga ett berg..omöjligt. konstigt att en kropp kan bete sig såhär ibland.
Nog om värken!!