Igår kväll började Siri bete sig lite annorlunda. Hon var ledsen och grät och ville inte riktigt komma till ro. Verkligen inget vi är vana vid. Så vi misstänkte att febern skulle komma. Och i natt fick hon sova mellan oss, enda stället hon var nöjd på..dessutom slapp jag springa mellan rummen och hämta henne. Jag vaknade några gånger i natt av att hon grät och var gnällig, kände då också att hon var varm. Så vi misstänker feber men avvaktade med alvedonen. Idag har hon varit grymt snorig och dregglig och det hörs att näsan är täppt(ja det syns med vill jag lova) så en lugn hemmadag blev det för vår del.

Sjuk är hon men busig ändå;)

Pappan var även han dålig när han kom hem från lunchen, tack gode gud att febertermometern visade 36 grader, för då kände han nog sig lite piggare…hade den visat sisådär två grader mer hade läget varit kritiskt! Nu håller jag tummarna för att förkylningen ger med sig och att hela familjen blir frisk igen!