Idag är det den 14 februari, och Alla ♡-ans Dag. Jag älskar denna dag! Vi brukar inte fira den alls egentligen. Och Kära och förälskade är vi alla dagar på året. (Ja mer eller mindre i alla fall;-)..)Men på något vis gillar jag just denna dag ändå.
Skulle vilja ge ALLA en stor kram idag (på avstånd då givetvis då vi ju lever i karantän pga Siris kräkningar de senaste dagarna) Jag brukar försöka dela med mig av min Kärlek till både nära och kära, men även främlingar, genom att le. Tänk vad mycket ett leende kan förändra en hel värld om så bara för några sekunder. När jag exmpelvis är ute och går och möter någon försöker jag alltid att le. Blir ju så mycket trevligare stämning då. Vissa gånger tittar personen i fråga på mig med en aning förvirrat uttryck, och jag riktigt ser hur hjärnverksamheten börjar gå på högvarv( vem är hon, känner jag henne…shit jag har ingen aning!) Men inte allt för sällan får jag ett spontant leénde tillbaka från en främande människa och ja då blir man ju ännu gladare.
I vintras när det var massa snö och inte så uppskottade trotoarer(vilket konstigt ord att skriva!) Så kämpade jag fram med vagnen..mötte då en äldre herre med butter min som kämpade sig fam med sin Rullator. Vi korsade vägen sammtidigt då jag säger ”Visst är det härligt med såhär Juligt väder” varpå han skrattade till och sedan blev vi stående där och småpratade lite. Innan vi gick åt varsitt håll igen. En så självklar sak men ändå ganska ovanlig, att prata med en främling helt spontant.
Vet inte hur många gånger jag sagt till Fredrik att jag skulle vilja åka runt på ålderdomshem och bara få prata med de äldre. Tänk vad mycket dem har att berätta, men tänk vad lite tid folk har att lyssna. Jag minns när jag som liten var och hälsade på farmor. Hon hade alltid någon liten historia att berätta om från när hon var liten. Åh vad jag saknar min Farmor, en mer godhjärtat människa får man leta efter.
Vill Önska Er Alla 365 Härliga Dagar, men en speciellt härlig Alla ♡-ans Dag.
